Grundläggande kunskaper om yrket i byggbranschen är en förutsättning för att göra det digitaliserat.
Yrkeslärare i gymnasieskolan spelar en huvudroll och hens intresse att ta till sig ny kunskap och använda digitala verktyg. Det visar en studie vid Malmö universitet.
Bygg-, anläggnings-, vvs- och elinstallationsbranscherna genomgår en metamorfos i o m ökad digitalisering. En rörläggare måste exempelvis via en app kunna läsa av tredimensionella modeller och förstå vad hen ska göra, kunna beställa material och återrapportera via appen. Det ställer helt andra krav på yrkesläraren som ska förbereda för framtida yrkesarbete.
Det är en svunnen tid när enbart ingenjörer och arkitekter använde datorer, surfplattor m m. Yrkesarbetare inom vvs, elinstallation, snickare på byggen m m måste förstå digitala modeller och ritningar, kunna digitalt felsöka och översätta instruktioner via surfplattan till praktisk handling.
Yrkesutbildningarna släpar efter
Forskaren Mats Persson, Malmö universitet, har på uppdrag av Byggnadsindustrins-, Elbranschens och VVS-branschens yrkesnämnder, undersökt förutsättningarna för utbildningsinslag för en alltmer digitaliserad samhällsbyggnadssektor. Persson samlade först en referensgrupp med företrädare från flera olika byggbranscher, läromedel, yrkeslärarutbildningen och gymnasieskolan, Skolverket med flera.
Branscherna anser att yrkesutbildningarna släpar efter. Ett begrepp som nu anses vara standard är BIM, Building, Information, Modelling – alltså digitala modeller av den färdiga byggnaden. Men förstår alla en sådan modell och framförallt resan dit – det vill säga vad man ska göra i olika produktionsled?
Mats Persson tog också reda på vilken digital kompetens lärarna har inom olika yrkesutbildningar? Frågor ställdes om vilka kompetenser som behöver utvecklas? Hur ser elevernas förutsättningar ut? Vilka former av digitalisering behöver eleven möta under sin utbildningstid? Hur kan kompetensutveckling organiseras?
Läs denna artikel i dess helhet på IT-Pedagogen